bloggkalender 6

Det här fick mig att börja gråta:

Jag gråter inte av ledsnad så ofta. Längre. Är för lycklig typ. Eller blasé. Usch, hoppas det är pga lycklighet.

I måndags grät jag dock för att jag skrattade så mycket (okej nu blev det lite väl skrytigt happy happy, sorry, så lycklig är jag inte). Jag och min kompis var på bio och såg Blå är den varmaste färgen. Jättebra film verkligen! Dock vill jag varna för en heeeel del naket typ nästan porrfilm. En scen var plågsamt lång (20 minuter detaljerat oklippt tjejsex) och alla satt och vred sig i stolarna på biosalongen. Då viskar Sara att det var såååååååååå nära att hon såg denna film med sin pappa. Tanken på den ångesten gjorde att vi bröt ihop fullständigt. (Värt att nämna är även att min kompis är lesbisk, och att då dra med sin egen pappa på en tre och en halv timmar lång film som handlar om en väldigt liggsugen flata… Så roligt/jobbigt. Typ “såhär är mitt liv pappa, vill bara du ska veta”. Dör!)

Jag skulle sjunkit genom stolen, ner till Kina och sen aldrig mer återvänt.

Skriv en kommentar, hörru!

You must be logged in to post a comment.