Detta skrev jag i October 2013

trots

Thursday 31 October 2013 kl. 23:23

I måndags så var jag på ett så himla trevligt event signerat Vi Föräldrar. Föreläsning på tema trots av tidningens expertpsykolog Malin Bergström (alltså SKÖN kvinna, grymt härlig och vettig) samt lite panelsnack med bästa Sofia och Therese från bloggen Hormoner & Hemorrojder (hemorrojder stavas alltså med två r?) och Nisse Edwall och Manne Forssberg som driver Pappapodden.

Det jag lärde mig om trots som kändes toppen var:

  1. Ge ungen låtsasmakt. Till exempel kan ungen ju få välja färg på strumporna själv och känna sig som en emperor och således inte komma på att hen inte har ett smack att säga till om och bryta ihop.
  2. Ta undan allt som inte bör väljas vid till exempel påklädning så slipper en tjafsa om sandalernas vara eller ickevara i december.
  3. Låt det ta lite tid. Finnes flexibilitet så brukar det underlätta.
  4. Vissa ungar VILL och BEHÖVER bråka, så bråka tillbaka så blir ungen nöjd sen.

Nu har Lotta inte riktigt kommit in i trotsen än, det blir utbrott ibland vid tröttma och hunger men ingen trots-trots. Kanske kommer sen när hon ska börja dagis och det kommer att bli lite mer måsten i våra liv. Som att vi måste gå upp en viss tid och klä på oss och komma iväg och så. Det kan hända att även jag bryter ihop när den dagen kommer då jag ju haft ett extremt fritt schema de senaste två åren.

att känna sig som gud, på ett dåligt sätt

Thursday 31 October 2013 kl. 01:36

Året i New York gav mig en rejäl ögonöppnare i form av insikt om hur (äckligt) privilegad jag är. Vi hade det gött i New York. Bodde fint, åt gott, behövde inte oroa oss för pengar. Och på gatorna kryllade det av folk som inte ens hade skor eller mat för dagen. Jag försökte ge minst en dollar om dan till behövande. Kanske för lite? Det var iaf det jag försökte hålla mig till. Alltså jag hejdade aldrig mig själv, det var mer att jag letade efter någon att ge en dollar vissa dagar.
Och jag började äcklas av mig själv och all min konsumtion.

Många som tigger på New Yorks gator sjunger eller dansar eller gör något spexigt för att få pengar. Oftast försökte jag att ge till någon som inte kunde eller ville spexa för att få mat. Tyckte det var jobbigt att liksom belöna någon, som att belöna en dansande apa typ, även fast det såklart inte är fel i att tjäna sina pengar på så sätt.
Och så tycker jag att det är jobbigt när folk som tigger säger tack. Vi har ju bara dragit olika lotter i livslotteriet, tacka mig inte, då skäms jag, vilket jag kanske gör med rätta. Och jag vill inte ge för att gå känna mig duktig. Ofta smög jag ner pengar hos någon sovande person. Fast… Jag känner mig ju duktig också. Lite i alla fall. Duktig och äcklig.

Jag har gått från att vara en samlare av rang till att rensa rensa rensa. Just nu pågår rensning deluxe i garderob och förråd. Jag bad om tips på vart jag kan skänka kläder och annat grejs i en Facebook-grupp jag är med i där en kan byta och skänka bort saker i Stockholmstrakten. Fick många bra tips som jag ska kolla upp vidare! Kan tipsa här om det är någon som är intresserad?
Skrev även att om någon i gruppen som inte hade det så fett just nu behövde något fick de gärna skriva till mig. Och nu har jag fått några brev och jag hjälper gärna till. Bland annat med en vinterjacka till en pank mamma som (såklart) prioriterat sina barn i år och en annan mamma som önskade födelsedagspresent åt sin dotter som hon inte hade råd med.
Men… Jag känner mig så dum? Alltså inte dum som i elak utan jag känner mig så… Bortskämd och fånig. Och de skriver och förklarar varför de inte har råd och jag känner bara att jag inte vill att de ska behöva förklara för mig. Jag vill inte att de ska säga tack. Jag liksom skäms? Så himla mycket.
Är det någon som känner igen sig?
Varför känner jag så här?
Det här kanske är sånt normala människor fattar när de är typ 15 men jag ligger lite efter när det kommer till socialt patos.

Med vänlig hälsning, har röstat på högern i alla år och skäms över det men kommer rösta rött som blod i nästa val

matambitioner

Wednesday 30 October 2013 kl. 09:11

Nej, jag är inte ens hälften så ambitiös med Lottas mat som jag planerade att vara (alltså tänk om alla skulle bli de föräldrarna som de planerade att bli, HAHAHA). Hon har fått testa godis, bullar, glass, hamburgare, pommes frites (BÄSTA HON VET) och all möjlig skit. Själv fick jag inte en smula socker före min treårsdag.

När Lotta som ettåring fortfarande inte kommit igång med maten sa vår BVC-tant, som jag älskar, att ge henne vad som helst så hon får upp intresset. Nä, vi slängde såklart inte fram godiset på direkten, det fick hon smaka på först i helgen när hon hade en äldre kompis med fredagsgodis på besök (jag vill inte göra nån grej av det, hon får smaka vad hon vill av sånt som vi omkring henne äter), men vi slutade truga med ekomorötter typ. Hon fick äta lite mer skräp: pizza, panerad kyckling och friterad ost bland annat. Allt klassiskt gött. Gärna ute på lokal så hon kunde se andra äta runtomkring henne.

Nu för tiden äter Lotta helt okej (både mängdmässigt och innehållsmässigt), idag åt hon till exempel fiskpinnar och broccoli till lunch. Och all denna jävla korv som hon stoppar i sig! De dagar när allt vi erbjuder ratas så funkar alltid korv. Och oliver.

Det här blogginlägget, om det fem år gamla Happy mealet som förvarats i en påse i en källare och ser ut som nytt, får mig att äcklas lite och vilja undvika det värsta i alla fall. Från och med nu blir det Mc Donalds-förbud. Korven får stanna. Den är ändå ekologisk. Trots att jag har nitrit-skräck. Helst skulle jag även se att hon åt helt glutenfritt. Där har vi en hälsobov tror jag.

Och så får hon ju i sig en massa nyttigt genom den här gamla tutten.

omega 3

Wednesday 30 October 2013 kl. 00:04

Har tänkt köpa omega 3 till Lotta för det har ju en hört är bra. Men trillade då över denna artikel. Det verkar som att det inte bara är onödigt att ge ungar omega 3, det verkar till och med vara farligt! Hjälp?

- Till vår stora förvåning fick vi väldigt tydliga resultat. Ju högre nivåer av omättat fett barnen hade, desto större sannolikhet att de tillhörde de allergiska grupperna. Det gällde både omega-3- och omega-6-fettsyror, men var mest tydligt för omega-3-fettsyror – som alla anser är så nyttiga, säger Agnes Wold, en av forskarna bakom den nya studien, vid Göteborgs universitet.

För medelålders personer med risk för åderförkalkning är det dock bra med tillskott av omega 3. För småbarn ger det enligt denna studie ordentligt ökad risk för allergier då det gör att immunförsvaret inte aktiveras som det ska.

Tidigare har jag läst att omega-3 kan ge positiv effekt på sömn hos barn. Det finns en LÅÅÅNG tråd om det på Familjeliv, och det verkar inte bara hjälpa barn med diagnoser inom autism-spektrat, utan även ge normalstörda barn ”att sova bättre, bli gladare, bättre koncentration, bättre aptit, jämnare humör, utläkta eksem, försvunnen hyperaktivitet och mycket annat”.

To be continued.

ingenting mot Simone

Monday 28 October 2013 kl. 23:00

Såna kvällar när jag tror att Lotta ska somna vid en viss tid (typ åtta-nio) och sen GÖR hon inte det!!!! Trots att hon:
1 inte sovit på dagen.
2 ätit ordentligt.
3 bajsat.

Jag vet inte vad det är men jag blir liksom så SUR och förbannad och efter att hon klättrat runt på mig och slitit i mina bröst i vad som känns som en evighet (ofta typ 20 min) så stormar jag ut (moget jag vet) och suckar och gormar på min man att “ta henne”. Och så gömmer jag mig typ på toan och spelar wordfeud. Och sen ska jag liksom “hämnas” på henne (moget jag vet) och inte natta henne nåt mer. Och hon är liksom inte ungen som somnar när hon är trött så säg liksom inte “hon somnar väl när hon är trött” till mig för denna unge är vaken tills hon nattas. Så hon röjer runt och klättrar på mig (bara mig) och jag typ ignorerar henne och letar saker på Tradera. Sen vid 22 ryter jag åt pappan att det är hans tur (för andra gången på snart två år) och det slutar såklart i panikskrik och tårar och jag går såklart in och nattar tillslut för jag pallar inte att plåga henne. Och nu sover hon äntligen och jag är så SUR!!!!!!

Ja, det var bara det. Hatar såna här kvällar så himla mycket!

Glattis på film

Monday 28 October 2013 kl. 00:50

Smälter.

Har aldrig blivit grattad av någon gulligare. Och det bästa är att hon kommer att fortsätta gratta mig varenda dag framöver!

att fylla snart mid thirties

Sunday 27 October 2013 kl. 00:35

Igår fyllde jag 32! Klockan sju minuter över midnatt frågade jag irriterat min man om han inte tänkt fira mig i år. Och så fick jag två presenter: en le creuset-stekpanna samt en eltandborste. Bästa presenterna någonsin tror jag!

Vid ett när vi gick och la oss började Lotta böka runt, mardrömmar – om Pippi!
“Neeej Pippi neeeej!”
Och så kunde hon inte somna om min lilla avkomma så hon och jag gick och la oss i “lilla siss”, lilla sängen i hennes rum, och hon fick spela på “bajbaj”, iPaden, medan jag halvsov. Till halv sex. Sen ville hon ÄNTLIGEN tillbaka till “stora siss och amma tutte”, sova alltså, och så sov vi till ett på dan.

Eftermiddagen och kvällen har vi spenderat på landet, vi har eldat och kollat på Så mycket bättre. Ebbots fascination av Lill?! Kens alla sayings?!
Ungefär 100 gånger har Lotta också sagt “Glattis mamma” och det har ju varit så myz att… Nästan bättre än stekpannan.

20131027-013310.jpg

skål!

Saturday 26 October 2013 kl. 00:38

Det började med att jag ville sluta röka. Och så länge jag drack öl eller vin (eller drinkar för den delen, men det var sällan) så gick inte det. Så jag tog en vit vecka, månad, två månader. Började träna för att ha nåt att göra. Började uppskatta att vara PIGG på helgen istället för bakis. Saknade inte berusningen eller smaken av alkohol alls. Började springa flera mil i veckan. Och sen gick månaderna och åren och vips så har jag nu alltså varit nykter i sex hela år.
Förutom den gången min chef på VeckoRevyn, Linda Öhrn Lernström, hetsade mig på julbordet 2010. Den gången blev jag nog lite salongs. Grupptryck ni vet. En vill ju bli tajt med sina kollegor och vad är bättre än en fylla? (OBS seriös)

Tyvärr springer jag typ aldrig längre sen jag blev på smällen (och sprang sönder mitt knä). Så nu varken röker, dricker eller springer jag. What’s my drug? Lotta antar jag.

Det är spännande att inte dricka, folk tror tex alltid att en är gravid. Efter att jag tackat nej till en öl på en fest med Framtiden i hans hemstad Härnösand 2009 började folk på riktigt ringa och gratta honom till kommande barnet. Ordet spreds på stan – Makkas tjej drack inte på fest och var således gravid!

Men jag är inte den som är den, vips så börjar jag kanske dricka igen. *untzuntz*

Nä, men jag tycker det dricks så sjukt mycket. Jag var typ ute fyra dar i veckan runt 2006-2007, när jag var runt 25 alltså. Så less på fylla blev jag. Dessutom var mitt ex alkoholist. Kan eventuellt ha bidragit till min alkoholovilja ja.

Finns det fler där ute som typ aldrig dricker?

20131026-013736.jpg

hjälp, hon dödar hundarna!

Wednesday 23 October 2013 kl. 17:47

Jag hade så sett fram emot att få tillbaka hundarna nu när vi flyttat hem till Sverige igen. De har bott hos min bror.
Men nu, not so much. Lotta började med att dra dem i pälsen och i tassarna, sen övergick hon till att lyfta dem (kanske med händerna runt halsen bara ibland) och nu när vi förklarat att hon bara får klappa och krama dem ska hon såklart klappa och krama hela tiden. Mer hårt än innerligt.
Och kanske ändå bära lite.
Slå på med petflaska?
Jaga skrikandes.
Ta tag i nackskinnet på vardera sida om huvudena och tvångspussa HÅRT.

Stackars hundar. Kharola fyller 13 snart och jag tycker hon förtjänar bättre på sin ålders höst. Jag hinner tyvärr inte alltid stoppa lilla våldsverkaren!

Vad ska vi göra? Lämna bort hundarna ett tag? Eller för alltid?
Hoppas att det är nyhetens behag och att det går över snart?
Sätta upp grindar så att hundarna får vara garanterat ifred?

HJÄLP!

20131023-184647.jpg

gulligast just nu

Wednesday 23 October 2013 kl. 17:37

Tack i maten

Nackinack (godnatt)

Inte sälla! (Argt till hundarna)

dagens googling

Wednesday 23 October 2013 kl. 00:05

“2 år ammar hela nätterna”

Familjeliv svarar en blandning av att jag är pervers/bäst och att jag ska sätta plåster på tuttarna samt säga att tuttarna sover. Tur att en har familjeliv.

vad gör en när en är hemma med “äldre” barn?

Monday 21 October 2013 kl. 22:34

Tips på aktiviteter dagtid för mig och Lotta sökes! Och förhoppningsvis snart för Lotta och hennes pappa (jag letar jobb, vi ska bytas av snart).

Idag var vi i två olika lekparker plus besökte en fotbollsplan. Såg noll barn. Snart tvingas vi liksom sätta henne på dagis bara för att hon ska få träffa andra barn. Inte för att vi inte vill att hon ska gå på dagis, det vill vi så småningom, men vi har lyxen att kunna ha henne hemma ett år till (tills hon blir tre) om vi vill och jag tror att det kan va toppen. OM vi lyckas hitta umgänge åt henne dagtid. För hon vill ju LEKA!!!!! (Och jag vill inte leka)

Tacksam för tips!

20131021-233330.jpg

Här är vi ute igen efter middagen för att jaga lek. Men fick nöja oss med stjärntitt istället.

när inget annat går ner

Sunday 20 October 2013 kl. 19:13

Kommer inte ihåg vem som gav mig detta superenkla recept men det har varit vår räddning alla kvällar då Lotta ännu inte (under dagen) fått i sig någon mat.

GLASS! Jättegod hallonglass. Det Lotta inte vet (eller jo hon vet, men hon verkar inte bry sig) är att utöver hallon så innehåller glassen avocado.

Mixa mogen avocado med lika stor del frysta hallon. Ha eventuellt i lite vaniljpulver (den ekologiska osockrade varianten, absolut inte vaniljsocker) och kanske lite lite stevia. Klart! Ikväll hade vi även i lite blåbär då min dotter är tokig i blåbär men det blev faktiskt inte lika gott. Tyckte jag. Lotta åt typ alltihopa. En hel avocado i kistan, mamma-Lotta 1-0!

20131020-201348.jpg

existensiell ångest

Sunday 20 October 2013 kl. 00:18

Kom som ett brev på posten i och med barn.

Gråter till denna bild nu på natta:

20131020-011742.jpg

Hej hej

Saturday 19 October 2013 kl. 22:51

Nu var det verkligen hundra år sen. Jag har dock tänkt börja blogga igen! *trumvirvlar* *fanfarer*
Nu återstår att se om det finns något djupare engagemang från min sida eller om jag egentligen bara skulle vilja, men sen inte orkar. Vi får se!