Eftersom vi använder vår toalett hemma nu så behövde vi fylla på med toalettpapper. Och eftersom Framtiden jobbar och försörjer oss innebär det att jag som hemmafru får se till att allt sånt där sköts. Dock ligger närmsta affär (supermarket) utanför vårt inspärrade område så jag har blivit uppmanad att ta taxi dit och tillbaka. Det är trots allt ungefär femhundra meter genom TYP slum. I alla fall inte rent och bevakat.

Men eftersom jag är så himla kall och hård (se kommentarer på tidigare inlägg) så tog jag och promenerade fram och tillbaka. Dessutom bröt jag alla regler då jag dessutom plockade fram min mobiltelefon för att dokumentera “resan”. Det får man nämligen inte göra i såna här ickebevakade områden. Då kommer de och plockar den och allt annat av en DIREKT sägs det.

Det är den där klutten med höghus som jag lämnat bakom mig. Här är jag på väg. Ni kan se att det är mörkt också.

Väl på plats höll jag på att tappa bort mig på flipflop-avdelningen. Ungefär 99 procent av alla filippinare har flipflops på sig.

Här är jag tillbaka till det “fina” området. Levande och orånad och ickerörd av våldtäktsman! Här har jag försökt att lite diskret fota en med k-pist beväpnad man.

Äntligen hemma!

Mitt byte: Plastsandaler (att bada i när det är stenigt), green tea seeds, fyra t-shirtar till Framtiden (varav två var från H&M, fast det var ju inte på H&M, det var på supermarketen), toapapper och sen – det bästa jag nånsin ätit: Fläsksvålar! Grisskinn som blir som chips. Helt utan carbs. Med tanke på att Framtiden åt grisansikte till lunch igår känns det dessutom fräscht i jämförelse. Allt kostade knappa 200 kronor.

Detta inlägg skrevs Thursday 4 March 2010 kl. 13:37. Du kan prempa på inläggen via RSS-feed. Du kan lämna ett meddelande eller trackbacka från din egen sajt.