Det kan tyckas vara lite trögt men det var först i dag, vår första riktiga dag här, som jag insåg att jag kommer att vara mycket ensam de närmsta fyra månaderna. Och att det här med maten kommer att bli knepigt.

I dag har jag lagat tre rätter, varav ingen gick att äta. Den första äggröra och mycket konstig tonfisk, åt lite. Den andra helt sjukt äcklig biff på burk, fullt med blodådror i, alltså själva blodkärlen, slängde allt. Sen kokade jag några grönsaker som såg ut som gröna chilisar, smaken var god men de var fulla av tjockt slem. Tonfisken blev ännu konstigare den här måltiden.
Till slut åt jag stekt aubergine, endast. Auberginen är fantastiskt här. Och färsk fisk är billigt och fint. Annars är maten mot all förmodan rätt dyr. Vissa saker mycket dyrare än hemma. Förstår inte hur filippinerna, som tjänar en tiondel av det vi tjänar, har råd.
Framtiden kom hem och pratade om den konstiga svampen i tre lager han ätit på lunchen. Jag förklarade att det var hud, fett och vävnad i de där tre lagrena. Från djur.

Förresten är vår lägenhet rätt crappy. Vi letar ny. Och sen har vi inget internet. Och varken bil eller chaufför. Och bara en mobil. Och en nyckel hem. Långt ifrån paradisiskt än så länge. Men 100 spänn för hur många bikram yoga-klasser som helst under en vecka och pedikyr för en tjuga höll humöret uppe hela dagen.

Detta inlägg skrevs Thursday 25 February 2010 kl. 16:53. Du kan prempa på inläggen via RSS-feed. Du kan lämna ett meddelande eller trackbacka från din egen sajt.