Nu är jag ensam, jag menar själv

Klockan halv fem imorse lämnade Framtiden mig för Greklands skärgård. Han lämnade mig vind för våg och med segel i sikte. Avundsjuk? Jag? Nejdå, jag ska ju vara hemma och jobba. Och fan va jag ska jobba. Det är lördag och jag längtar redan till på måndag. Så att jag kan få jobba jobba och så att dagarna kan gå snabbt snabbt.

Jag tycker helt enkelt inte att livet är lika skoj utan Framtiden. Man skulle nästan kunna säga att jag tycker det suger lite. Så blir det väl när man träffat DEN DÄR som gör varje dag till den bästa dagen i mitt liv.

Men jag ser ändå fram emot att få frossa i Top Model och Medium. Gå långpromenad med Sara. Jag tänker absolut skvallra skvallra skvallra med Lia. Kanske jogga med mitt ex. Äta mat oroande många gånger om dagen. Shoppa fler par skoj (fyra par senaste veckan – Framtiden blir oroad av sånt). Ligga på båda sidorna av sängen. Och kunna släcka när jag vill! Visste ni att Framtiden ALLTID måste läsa innan han somnar (rätt så länge också) och att jag varje kväll får binda en sjal över ögonen så att jag kan somna. Fyfan vad jag ska inte ha förbundna ögon den här veckan.

Skriv en kommentar, hörru!