I vanliga fall hade vi gett oss ut i det som heter gryningen. Jag är osäker på om det heter gryning, även fast solen aldrig går ner, och således inte heller upp. Klockan slog både tolv, ett och två. Men mörkt blev det aldrig.

Den gick inte att hålla med bara en hand, och även med två fick man hålla hårt. Det visade sig senare, när vi smög med den gamla pundvågen i bly på altanen, att den vägde nästan 700 gram. Och det var efter att den kräkts upp en halvsmält mört på mig då jag försökte knäcka dess nacke. Som inte gick att knäcka med tumme och handkraft. Det fick bli åran.

Gädda Hirvijärvi, Skor Blammo, Jacka H&M.

Detta inlägg skrevs Saturday 5 July 2008 kl. 16:51. Du kan prempa på inläggen via RSS-feed. Du kan lämna ett meddelande eller trackbacka från din egen sajt.