Dagen efter
Framtiden kysste mig nyss och klev ut genom dörrarna. Jag ligger kvar i sängen, kommer inte på nåt bättre ord på det jag gör än njuter. Ballongerna ligger kvar därute efter överraskningsfikat igår kväll. Jag hade bakat en tårta. Min första tårta ever.
Det var min bästa födelsedag någonsin och den var inte ens min.
25 June 2008 ungefär kl. 14:00
Det känns så fint och upplyftande att läsa om lycka och lull!
Jag är också jättelycklig och med en egen Framtid och det är en sådan fantastisk finfin känsla! Lycka och kärlek är det nya svarta, Anastelle!
26 June 2008 ungefär kl. 01:17
Å det är verkligen härligt att läsa om det.
Väntar på den stora kärleken ett tag tills jag blir äldre och håller mig till små fina kärlekar så länge