Hittar detta bland Englas kommentarer:

“Jag är i vecka 25 och varje dag är både en plåga och en så ofantlig lycka. Min förra graviditet var fruktansvärd, 4 veckor innan beräknad nedkomst fick jag beskedet att mitt barn var dött. Jag hade misstänkt ett tag att något inte stod rätt till, men det är sånt man inte vill rekänna för sig själv. När jag fick berskedet rasade min värld. Men något av dem mest fruktansvärda var att jag var tvungen att vänta ut graviditeten och föda barnet på normalt sätt.”

Kan detta verkligen hända?

5 kommentarer på “Hittar detta bland Englas kommentarer:”

  1. Brorsan skrev:

    Låter som missförstånd eller fria fantasier… Vad skulle man vänta på??? Får fråga syrran som är barnmorska.

  2. Suz! skrev:

    Ja, så ere tyvärr.

  3. ¨.. skrev:

    jo en kompis till mig har råkat ut för detta. Men hörru, man ska inte måla fan på väggen! Man överlever allt. dessutom är det inte det vanligaste. Inse att livet inte bara är glädje jämt. Man kan bli slagen i ansiktet och själsligen bespottad. Nästa dag kanske jätteförälskad. Inget förvånar mig längre. Men en sak vet jag: ställ krav på livet! Njut, vi ska leva som kungar!

  4. Anonymous skrev:

    Både jag och nej. Finns absolut inte anledning att vänta ut graviditeten i och med att barnet avlidit. Anledningen till att man inte vill få ut barn i förtid beror på att man vill att barnet skall få växa till sig så mycket som möjligt. Tesen om att hon “väntar ut graviditeten” är alltså helt orimlig.

    Däremot stämmer det att folk måste föda ut sina döda barn på “vanligt” sätt. Det har med både fysiska och psykiska saker att göra. Dels för att kroppen behöver en “riktig” förlossning och den är by far minst riskfylld för mamman men även för att det i studier visats att mamman mår bättre i längden psykiskt av att ha fött ut barnet.

  5. Sussie skrev:

    ..oops. Blev anonym. Inte meningen.

Skriv en kommentar, hörru!

You must be logged in to post a comment.