Det var så fint att se Framtiden och alkot krama om varandra. Inte bara en gång utan mest hela tiden. Alkot såg hur fin Framtiden va och tyckte jag va lyckligt lottad och att jag borde ta hand om honom. Det gör jag sa jag. Sen köpte Framtiden öl till alkot och då var flaggan i topp. Dom pussades tillochmed. Framtiden tyckte alkot var snygg och skitgullig och fattade varför jag varit ihop med honom. Två stora stora människor, jag var glad och imponerad.

Jag jobbade också. Intervjuade Stig Larsson, Kjell Bergkvist, Markus Krunegård, Mofeta & Jerre, nån Fux, Helena Hörstedt och Space Age Baby Jane. Kjell Bergkvist var nästintill tråkigt trevlig, Stig Larsson mumlade nåt förfärligt och Markus Krunegård tyckte jag var den sämsta journalisten någonsin. Vilken jävla dramaqueen han är alltså, herregud. Han spelar i ett band som heter Laakso för övrigt. Just det…

Mot slutet – ont i fötterna, hungrig, less på snack. Alldeles för kär för att inte gå hem och äta hamburgare och hångla. Det blåste kallt men det gjorde inget för hans hand värmde mig genom Fatbursparken.

Detta inlägg skrevs Saturday 26 January 2008 kl. 16:55. Du kan prempa på inläggen via RSS-feed. Du kan lämna ett meddelande eller trackbacka från din egen sajt.