En gång om året tröttnar svanarna. Ett V på vita vinterhimlen. Dom sjunger, säkert om hur less dom är. Det är kall natt svart och här finns ingen mat. Jag avundas er svanarna som följer impulsen att fly. Själv sitter jag kvar och fryser och karvar mina dagar i svart. Vi ses till sommaren svanarna. Då ska jag sjunga för er.

Ja ni ser ju, han har tillochmed kockkläder på sig.
Till förrätt: några slags rispappersrullar med lax och ärtskott och wasabi och sesamfrön.
Till varmrätt: kyckling och glasnudlar med chili, lime, vitlök, ingefära och koriander.

Till efterrätt: kiwi, nätmelon och apelsin med ett täcke av vit choklad. Och så tog vi av honom kockkläderna.

Jag lever efter devisen fake it til you make it. Agerar jag på ett sätt så uppfattas jag på det sättet. Ofta – vill jag bli uppfattad som en tjej kvinna och ta de eventuella konsekvenser det medför? Nej. Finns det konsekvenser? Inte i mitt liv, inte för mig, jag är jag, människa, hej, välkommen, allt annat ignoreras tills det försvinner. Efter den devisen lever jag.

Min kompis jobbar som informatör på RFSU. Idag kom han förbi med material inför sin nästa föreläsning. Plus hundratals kondomer och en träkuk som jag fick öva kondompårullning på, men det hör inte till det här. I vilket fall som helst, detta material består av en del värderingsfrågor som i detta fall ska agera som diskussionsunderlag på en föreläsning för killar i åldern högstadiet och gymnasiet. En av värderingsfrågorna lyder “Är det vanligt att tjejer får rykten?“. Jag upplever denna fråga som högst olämplig. Är det så det är? Kanske det. Blir det bättre av att bekräfta en sån värdering?

Jag får för mig att om killar i den åldern får ett sånt påstående slängt i ansiktet så blir det indirekt någon slags sanning, så blir det ändå någonstans OKEJ, i alla fall får man uppfattningen om att det är vanligt och normalt, och det gör, vad jag tror, att färre reflekterar över om det är okej eller inte. Alla andra tycker ju så, det är ju normalt att tycka så, till och med killen från RFSU sa ju att det va så. Och om man nu ska diskutera en sån sak så tycker jag att man ska diskutera det könsneutralt.

Fast överlag tycker jag inte att man ska säga saker som “Väldigt många unga tjejer tycker att dom är tjocka.” (inte från RFSU:s material) och visa skräckbilder på supersmala kändisar för unga tjejer, vad ger det? Bekräftelse och acceptans. Om alla andra tycker att dom är tjocka, då är jag också det, då ska jag också banta. Varför pratar man inte mer med alla unga människor överhuvudtaget om att ta för sig, att alla är lika värda, att ingen ska döma någon annan efter kön, bakgrund, utseende, knullvanor och så vidare. På en neutral värdegrund, så att inga frön sås.

Jag tycker vi ska gå rakt fram, fake it til we make it, ignorera alla snedsteg och nära och föda en bra och fin människosyn. Det fungerar i alla fall väldigt bra på hundar.

Miranda July är min idol. Hon gjorde Me and you and everyone we know, min absoluta favoritfilm. Och så denna GENIALA BRILJANTA lilla sida om sin bok No one belongs here more than you. Boken har jag inte läst än. Jag suger på den ett tag till.

Efter skridskoåkningen. Mitt knä ville inte fungera igår, och är föga bättre idag. Det är högläge och Sopranos för mig tills jag är gångbar igen. Imorgon kväll är det ju Mats och jag, jag vill va flexibel då.

På onsdag ska Mats bjuda mig på middag hemma hos honom.
Mats finns inte på internet.
Han har inte Facebook alltså.
Förstår ni? Inte jag. Det skrämmer mig.
Men det finns  fördelar också. Han kommer aldrig hitta min blogg.
Ni ska få detaljer.

Han va på Marie L och eftersom det är runt hörnet så sågs vi och tog en cigarett.
Han var söt! Ung och söt. Mycket bra. Han ska bjuda mig på middag inom kort.

Jag hade tydligen gett mitt nummer till en Mats igår, och det var han som sms:ade.
Vi har pratat nu och rett ut allt.
Tydligen har vi hånglat också.
Han pluggar på KTH, verkar va en bra kille.

Brännmärken efter golvvärmen.

Muskelryckning i ena skuldran, går inte över.

Inga hjärnceller.

Det har blivit en grej att ge mig Fernet. Jag har sagt till alla att jag inte får dricka det, för jag blir galen och får minnesluckor. Alla är svin och ger mig Fernet så fort de kommer åt, tydligen igår igen, och så blir jag galen och så har alla jätteskoj och jag med men jag kommer aldrig ihåg det.

Vaknade liksom sex imorse av det brände så in i helvete på ryggen och så, vi hade gått och lagt oss i badrummet med huvudena i duschen, va fint, undrar vem som kom på den briljanta idén, golvvärmen därinne är MASSIV.

Hittar sms i inkorgen från okänt nummer;
När ska vi ligga?
Jag har tydligen svarat;
Ja när?

vaknade nyss på badrumsgolver

den där golvvärmen bränner mina skinkor

Och jag skulle ge min högra arm för en varm rygg att krypa upp mot nu. Ner mot. I sängen.
Den ska helst va försvunnen när jag vaknar imorgon.

Vaknar; fantastiskt! Jag dog inte i natt heller.
Äter frukost; inte tillräckligt nyttigt, jag kommer dö ung.
Duschar; min golvvärme är säkert feldragen, jag kommer dö av elfel närsomhelst.
Går en promenad; inte tillräckligt lång, jag kommer dö ung.
Jobbar inte; kommer dö fattig.
Röker en cigarett; lungcancer, det är nog redan försent.
Sitter framför datorn hela dagen; en massa obotlig cancer av all strålning.
Har oskyddat sex; fuck HIV, jag kommer dö av all cancer långt innan jag får Aids.
Sover; drömmer att jag dör.

Anastelle Wieslander is nu Sopranos och brie med kiwi.
Anastelle Wieslander is vad gör ni motherfucking cunt cocksuckers?

Ibland kommer man in i en väldigt trivsam och vacker lunk.

Jag har ätit nästan ett kilo brie tillsammans med päron och kollat Sopranos och pratat om livet med finaste Per. Nästan varje kväll. Och igår åkte vi skridskor. Se här.

Och så är jag mitt gamla vanliga glada jag igen. Jag tog av mig ryggsäcken i god tid den här gången (dålig liknelse).

Nu är han som det tog slut med bara för en vecka sen här och alldeles strax kommer han jag är ihop med på Facebook och mitt ex hit. Dom känner inte varandra, utan dom kommer var för sig, men samtidigt antar jag. Hur ska jag underhålla dom alla tre samtidigt? Inte ens jag räcker så långt.

Johannes Malmberg is Sonja Aldén, de e slut, jag e med linn nu ju. SKÄRP DIG. 1m ago

Och jag sover på soffan för där känns det lite mindre ensamt.

För två veckor sen lyckades jag övertyga Per om att det var en bra idé att ge mig Anastelles nummer.

Jag: “-Per, jag hade en bränd dröm inatt. Jag drömde att jag var tillsammans med Stelly.”
Per: “-Dumsepe, du har ju inte ens träffat henne.”
Jag: “-Precis, men till en början var hon Idol-Amanda, det var först på slutet det spårade ur.”

24 timmar senare lider jag av delirium tremens och trycker Meddelande > Skriv nytt > “Hej Stelly! Det är jag som är kär i dig. / Makka med kuken” > Send > Contacts look-up > Anastelle > Send.
Några minuter senare tillbakatextar Anastelle “Det hade kanske kunnat bli vi om det inte var för att jag har en mycket kort vagina.”
Klockan slår 22.51 den 19 oktober 2007 och jag är olyckligt kär och olyckligt inkompatibel.

Mitt tillstånd säger mig att anfall är bästa försvar och tvingar mig att förolämpa hennes hundar. Game over.

Två veckor, och 15 minuters handslickande senare, så är jag fortfarande lika kär… i hundarna.

/ Makka, alltomhundar.se